Nyheter

Mot Arlanda med PMB

En rad studier visar på stora skillnader i spårutveckling mellan standardbitumen och modifierat bitumen (PMB). Spårutvecklingen beror i sin tur främst på slitage från dubbdäck på vintern samt deformation i beläggningslagren av den tunga trafiken under sommaren.

Trafikverket gav 2010 NCC i uppdrag att lägga PMB (Nypol 73: 40/100-75) i slitlagret på den så kallade Svinrakan mellan Stockholm och Arlanda. På en mindre sträcka testade man samtidigt ett annat polymermodifierat bindemedel (Nypol 76-28) som egentligen är framtaget för flygplatser där det även ställs stora krav på hög beständighet mot till exempel avisningsmedel.

– Resultatet visar att beläggningen med Nypol 73 som anlades 2010 har betydligt mindre spårutvecklingen än den tidigare standardbeläggningen (70/100). I grova drag handlar det om en halvering 2010-14 jämfört med 2005-09, säger Bengt Sandman på Nynas Bitumen Technology.

Bengt Sandman påpekar att stenmaterialet hade något bättre kvalitet avseende kulkvarnsvärde vid läggningen 2010, jämfört med det som användes 2005. Det kan möjligen förklara en del av förbättringen men inte hela.

Och om vi tittar på delsträckan med bindemedlet som är utvecklat för flygplatser?

– Där är resultatet ytterligare något bättre, vilket stärker uppfattningen att PMB har klart bättre hållbarhet än konventionella beläggningar och därmed är ett kostnadseffektivt alternativ när trafiken är tung och temperaturen varierar.

Svinraken är ett utmärkt exempel på nyttan med Trafikverkets öppna databas PMSv3. Där finns detaljerad information som gör det möjligt att ta reda på allt från trafikmängd och beläggningstyp till spårdjup, ojämnheter och andra tillståndsdata för en specifik sträcka.