Nyheter och event

  1. Produkter
  2. Nyheter och event
  3. Referensobjekt
  4. Knowledge tank
  5. Vårt erbjudande
  6. Säkerhet
  7. Vår industri
Bitumen for paving applications

Ett hållbart broprojekt

Asfalt med lång livslängd är inte bara kostnadseffektivt utan innebär även minskad miljöpåverkan tack vare lägre nötningsgrad. Det är utgångspunkten för beläggningen av Sundsvallsbron.

Ombyggnaden av E4 genom Sundsvall är ett betydande projekt med en prislapp på i runda tal 4,6 miljarder kronor. Spaden sattes i marken våren 2011 och enligt planerna ska allt vara klart nästa höst.

Ett av de mer iögonfallande inslagen är bron över Sundsvallsfjärden, som med sina 2109 meter är det största pågående brobygget i Europa.

I mitten av september intog Skanska bron för att lägga ett 40 mm tjockt slitlager. Det var förhållandevis sent på säsongen eftersom det kan bli kyligt så pass långt norrut, vilket förstärks av vinden uppe på stålbron. Vid en vanlig asfaltering finns alltid en del värme kvar i vägkroppen.

– Vi hade en fantastisk tur med vädret, 18 grader och nästan ingen vind alls. Det underlättade vårt arbete med tanke på att bindemedlet Endura F2 är förhållandevis segt på grund av den höga andelen polymerer och därför kan bli svårpackat om det kallnar för mycket, säger produktionschef Fredrik Wikberg.

Endura F2 har använts tidigare på större broar, bland annat Öresundsbron. Det är det absolut bästa beläggningsalternativet enligt Fredrik Wikberg.

– Vi valde även samma koncept för Högakustenbron 2012. Den här typen av högmodifierad massa är väldigt elastisk, nästan som gummi. Och det behövs eftersom en bro alltid rör sig. Med en konventionell massa ökar risken för sprickor och att sten släpper från beläggningen.

Totalt gick det åt 10 000 ton asfalt. Massan tillverkades vid Skanskas verk i Bosvedjan, bara några kilometer från bron, vilket underlättade logistiken.

Genom att kombinera ett polymermodifierat bindemedel med specialsten* ville man säkerställa att beläggningen både är flexibel och har bra motstånd mot deformation. Det är viktigt på grund av den förväntade  trafikintensiteten på bron samt den höga andelen dubbdäck och användningen av salt på vintern.

När Trafikverket bestämde att lägga nytt slitlager på Högakustenbron 2012 för att förebygga framtida sprickbildning och stensläpp var den ursprungliga beläggningen i förvånansvärt bra skick trots att den legat sedan 1997. Det bindemedel som användes den gången var också av samma typ som Endura F2.

– Man ska givetvis inte ta ut några segrar i förskott men allt tyder på att den nya beläggningen på Sundvallsbron kommer att klara sig minst lika bra, summerar Fredrik Wikberg.

* Det valda stenmaterialet hade kulkvarnsvärde 6. Kulkvarnsvärdet är ett mått på stenens slaghållfasthet och nötningsmotstånd. Ju lägre kulkvarnsvärde desto bättre material.

Det viktiga grundarbetet

Innan beläggningsarbetet kunde starta utfördes ett tätskikt för att skydda stålkonstruktionen mot fukt och salt och därmed motverka korrosion. I tätskiktet ingår primer (härdplast) samt en isolermatta med polymermodifierat bitumen. Det här inledande arbetet utfördes i skydd av två stycken 100 meter långa tält som ställdes upp på bron.

I slutet av augusti kunde asfalteringen inledas. Beläggningen består av två lager: 25 mm gjutasfalt och sedan slitlagret. Gjutasfalten fungerar som skydds- och bindlager och ger en stabil grund, vilket är nödvändigt med tanke på att beläggningens tjocklek måste hållas nere för att inte belastningen på bron ska bli för stor.

Totalt gick det åt cirka 2 200 ton gjutasfalt. För att få extra stabilitet valdes ett modifierat bindemedel (Nypol PMB 32).

– Eftersom tillverkningen av gjutasfalt är mer tidsödande tar utläggningen längre tid jämfört med vanlig asfalt. Trots det lyckades vi i genomsnitt lägga ut drygt 180 ton per dag och som mest 206 ton, säger Mikael Kinnmark på DAB, som hade samordningsansvaret för entreprenaden från tätskikt till färdig beläggning.

Det hela organiserades så att DAB utförde tätskikt och gjutasfaltbeläggning medan Skanska ansvarade för slitlagret.

Mikael Kinnmark säger att det har bjudits på en del utmaningar, i första hand på grund av de förseningar som drabbade projektet i ett tidigare skede.

– Vi hade en tight tidsplan, som innebar jobb sju dagar i veckan utifrån ett väldigt strikt schema. En fördel var att vi kunde tillverka gjutasfalten på Skanskas asfaltverk i Sundsvall så att vi slapp långa transporter.

Det smidiga samarbetet mellan DAB och Skanska var en framgångsfaktor med tanke på de höga krav som ställs på en brobeläggning.

– Det gäller allt från provtagningar och tester till höga jämnhetskrav. Vi genomförde bland annat tre provdragningar på 500 kvadratmeter och cirka 700 vidhäftningsprov för att säkerställa bästa möjliga kvalitet, avslutar Mikael Kinnmark.

Foto: Petra Berggren