Bättre vägar = förbättrad konkurrenskraft
Uppgradering och underhåll av vägnätet är effektiva verktyg för länder som vill förbättra sin konkurrenskraft. Roberto Crotti från World Economic Forum förklarar varför.
God och effektiv infrastruktur är en av de faktorer som förklarar varför vissa länder är rikare eller mer framgångsrika än andra. Ett lands infrastruktur har klar inverkan på dess handel eftersom den både möjliggör inrikes transport och ger tillgång till globala marknader, säger Roberto Crotti på World Economic Forums forskningscenter, “Centre for the New Economy and Society”.
Han påpekar vidare att en välutvecklad och välfungerande infrastruktur även påverkar folks hälsa och utbildning, vilket i sin tur spelar roll för ett lands konkurrenskraft. Roberto Crotti är en av de ekonomer som ansvarat för organisationens rapport om global konkurrenskraft (Global Competitiveness Report), som betygsätter 140 ekonomier i världen utifrån deras konkurrenskraft baserat på tolv hörnstenar, varav infrastruktur är en. Den senaste upplagan publicerades i oktober 2018.
World Economic Forums globala konkurrensrapport
bedömer konkurrenskraften för 140 ekonomier och rangordnar dessa enligt betygen för 98 olika indikatorer organiserade i tolv hörnstenar, som identifierats som produktivitetens främsta drivkrafter.
Organisationen är noga med att poängtera att “konkurrenskraft varken är en tävling eller ett nollsummespel”, vilket innebär att samtliga länder kan bli mer framgångsrika.
Den årliga rapporten är baserad på data från institutioner som exempelvis Världsbanken, och World Economic Forums årliga opinionsundersökning (Executive Opinion Survey), som besvaras av drygt 15 000 ledare och speglar landets ekonomiska struktur i fråga om typ av industri och företagsstorlek.
— Vi tittar på transporter på väg, räls, vatten och i luften, men också infrastrukturen för samhällets servicefunktioner, och vi använder både kvalitativa och kvantitativa indikatorer för vår bedömning. Dessa ges ett värde på en skala från 0 till 100, som motsvarar hur nära ekonomin ligger sin ideala konkurrenskraft, förklarar han.
Vägnätets kvalitet betygsätts med hjälp av enkätsvar från ett urval av ledare i organisationer som speglar den ekonomiska strukturen i respektive land.
Det kvantitativa måttet för hur väl vägnätet kopplar samman landet, dess konnektivitet, baseras på den genomsnittliga hastigheten och hur rak vägen är på en resväg som löper genom tio eller fler av landets största städer. Dessa städer ska tillsammans stå för minst 15 % av landets totala befolkning.
— I Europa och andra industrialiserade ekonomier är vägnätet rätt välutvecklat så för konnektivitet får vägnäten ett medelvärde på 81 (av maximalt 100). Men för kvalitet ligger medelvärdet lägre, bara 68,5, konstaterar Roberto Crotti.
— Det visar tydligt på att det finns utrymme för förbättringar av väginfrastrukturen i Europa, och det gäller framför allt för vägnätets uppgradering och underhåll, eftersom vägarna ständigt värderas lägre för kvalitet än för kvantitet.
I 2018 års upplaga av den globala konkurrensrapporten fick Singapores vägnät det totalt sett bästa resultatet, främst tack vare en enastående kvalitet. Andraplatsen gick till USA på grund av vägnätets överlägsna konnektivitet.
— Spanien och Frankrike, vars vägnät är rankade trea och fyra totalt sett, har på senare år gjort stora investeringar för att upprusta sina vägar, vilket har resulterat i väsentliga förbättringar. De utgör exempel att dra lärdom av på det här området, säger Roberto Crotti.
Fyra andra europeiska länder finns med på tio-i-topp-listan för vägarnas infrastruktur: Portugal (6), Sverige (7), Nederländerna (9) och Tyskland (10).
— Trots det finns det fortfarande gott om utrymme för förbättringar, menar Roberto Crotti.
Vikten av sådana förbättringar, jämfört med andra åtgärder som avser att stärka konkurrenskraften genom att skapa en så kallad ”gynnsam miljö”, behandlas dock inte i rapporten.
— Ekonomisk litteratur ger betydande stöd för ett samband mellan infrastruktur och konkurrenskraft. Men det är inte så enkelt att avgöra hur viktigt det är jämfört med andra faktorer, eller att tillskriva olika typer av infrastruktur en relativ tyngd. Det finns inget ordentligt stöd för en sådan viktning, så det är inte något vi försöker göra, avslutar Roberto Crotti.
