Hållbar utveckling drivkraft för innovationer
Det är viktigt med både incitament och tydliga krav för att driva utvecklingen framåt och säkerställa att branschen bidrar positivt till en hållbar utveckling.
Asfaltsbranchen står inför betydande utmaningar och det pågår följaktligen ett förändringsarbete i både stort och smått. Generellt drivs verksamheten på en mer industriell skala än tidigare, samtidigt som kvalitets- och miljömedvetandet har ökat.
Det här är områden som Mats Wendel i egenskap av Innovationsstrateg hos den nordiska entreprenören Peab Asfalt har högt på agendan. Han konstaterar att det alltjämt är stor spridning bland branschens aktörer, från de som gjort marginella förändringar till de som åstadkommit stora framsteg.
Vilka förbättringar har skett om vi tittar 10–15 år tillbaka i tiden?
– Det finns en hel del positivt att peka på. Produktionskapaciteten har ökat, vi återanvänder mer asfalt än tidigare och andelen PMB och lågtempererad asfalt har också ökat. Även kunskaperna har förbättrats när det gäller klimatpåverkan och hälsa och säkerhet.
Mats Wendel
Efter närmare 30 år i yrket är Mats Wendel ett välkänt namn i den nordiska asfaltbranschen. Till Vägverket – numera Trafikverket – kom han i slutet av 1980-talet och hade därefter en rad ledande positioner under drygt två decennier, allt från att ansvara för regionala vägprojekt till jobbet som nationell samordnare för beläggningar. Han tillbringade även drygt ett år på Minnesotas transportmyndighet i USA. För fyra år sedan tog Mats steget från beställare till utförare och började som teknikchef hos Peab Asfalt. Tidigare i år tillträdde han tjänsten som Innovationsstrateg i samma företag med fokus på bland annat innovationer för asfaltbeläggningar.
Men samtidigt betonar Mats Wendel att det finns utrymme för ytterligare förbättringar. Han nämner bland annat en fortsatt höjd återvinningsgrad.
– Det är inte hållbart att använda mer naturresurser än vad som behövs. Tekniskt kan vi idag återanvända all gammal asfalt, men det krävs anpassning för att det även ska ske i praktiken. Varje procent som återvinningsgraden ökar är betydelsefull såväl ekonomiskt som miljömässigt.
Hållbarhetsarbetet är en stark drivkraft för innovationer, men även i det fallet har man nått olika långt beroende på teknikslag. För varmasfalt går det till exempel att halvera utsläppen. Däremot är det svårare med tankbeläggningar eftersom utsläppen redan är låga. Detsamma gäller halvvarma tekniker på grund av den mobila maskinparken.
– Men kraven är alltjämt för få från beställarsidan, menar Mats Wendel.
Ändå råder det ingen tvekan om att skärpta miljökrav kommer att påverka de produkter och metoder som ska användas framöver.
– Anpassningar i regelverken ökar förutsättningarna att implementera nya lösningar på marknaden. Många entreprenörer ligger före kravställandet och offentlig upphandling är ett bra verktyg för att branschen ska uppnå klimat- och miljömålen. Utmanande krav och/ eller incitament driver utvecklingen framåt.
Den snabba tekniska omställningen i samhället i stort innebär att digitalisering, automatisering och robotisering hamnar i blickpunkten, och det kommer även att märkas ute på arbetsplatserna.
– Införande av tyngre lastbilar på vägarna kräver till exempel att vi använder moderna bindemedel, som är anpassade för sådana laster. Självkörande lastbilar och arbetsmaskiner, då dagens chaufförer blir morgondagens operatörer, ligger kanske lite längre fram i tiden. Däremot kan utvecklingen inom artificiell intelligens (AI) komma att gå snabbare.
Det innebär att maskiner automatiskt kommer att kunna styra anpassningar i produktion och utläggning med följd att tunga arbetsmoment försvinner. Dessutom blir läggare och vältar självkörande, men med operatörsövervakning, och även trafikstyrning kan i stor utsträckning automatiseras.
Ett annat prioriterat område är kunskapsutbytet.
– Kompetensförsörjningen hos alla aktörer och inom alla yrkeskategorier är enormt viktig inför framtiden och det behövs en aktiv samverkan över hela värdekedjan, inklusive beställare och konsulter. För Sveriges del finns det anledning att fundera över om det nu är dags att bilda en nationell branschorganisation, avslutar Mats Wendel.
